Vaknar upp trött och hängig.
Väcktes tidigare än vad jag hade tänkt, som vanligt nu för tiden.
Gör allt det där man ska på morgonen, duscha, klä på mig, väcka barn, ge dem frukost, bädda sängar... Svär för mig själv ett flertal gånger, jävla höst, förbannade trötthet osv osv...
Sätter mig i bilen med Liam, kör honom till skolan och sen vidare till jobbet. Stannar kvar i bilen på parkeringen och väntar på att Duellen ska börja i Mix Megapol.
Kollar Aftonbladet så länge.
Det hugger till i hjärtat.
Dagen blev plötsligt ännu lite mer en SKITDAG!
Fan!
Än en gång har den där jävla cancerskiten vunnit.
Jag hatar cancer.
Jag hatar det kanske mer än jag hatar någonting annat.
Aldrig träffat på något så ondskefyllt och elakt. Och envist.
Det cancer gör med människor borde inte få existera.
Förutom smärta, orsakar den så mycket sorg, oro och ångest.
Jag saknar att inte kämpa mot den varje dag.
Att inte få ge människorna hopp om att de ska få bli friska.
Att inte få se glädjen i ögonen hos de som precis fått beskedet; Du är frisk igen! Du klarade det!
Är det något jag brinner för så är det just detta. Att besegra cancern! Och jag saknar det!
En annan som inte var så pigg imorse var Liam.
Jag bad att få ta ett kort på han. Första dagen i jacka denna höst. Detta var hans pose.
Jag frågade om han måste se så sur ut.
"Mamma, det är kallt, tidigt på morgonen och sommaren är slut! Då behöver man inte se glad ut!"
Ok, jag håller med.
Det är en sån dag idag....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar