Alvinsägning

Som ni vet älskar våra grabbar Star Wars. I Star Wars finns en karaktär som heter Anakin.

Idag frågade vi Alvin om han visste vilka som skulle komma hit?!

Han sa med lycklig röst:

Jaaa, Crille och Annakina!!!

Självklart menade han Annica (min ena syster) men är så inne i Star Wars värld att det blev lite fel ;-)

Present!

Vi hade 80-talsdiskussion på jobbet och min present blev som ovan. En hel kasse nötcrem'e! Kanske den bästa presse man kan få eller vad säger du Sleipner? Hur många såna här har vi klämt till ett parti Örre i sporthallen?

Alla snubbar!

Alvin har en ny favoritsång...

Tycker han är så skön, när de kör igång i låten!

Han rockar järnet.

Med detta hoppas vi ni får en skön fredagskväll!

Last day!

Idag slutar jag jobbet. Mhm, sluta tjafsa nu det är ju fredag tänker du kanske. Men idag SLUTAR jag jobbet. For good! En tudelad känsla, men mest gött. Nu gör jag den här kvällen - den är jag värd. Som fan.

Kvällens badkillar

(Ibland blir det verkligen askass kvalité på kort man tar med Iphonen....)

Skämmas för sina barn?????

Igår var vi på affären för att handla lite frukt.

Vi tog cyklarna dit så grabbarna fick gå själva inne i affären.

De var busiga, speciellt Alvin, och hade mycket spring i benen.

I en obevakad sekund (när jag skulle ta ett nät med clementiner) sprang Alvin iväg till en annan disk med lite frukter. Liam sprang efter för att han ville hålla koll på honom.

När Liam kommer nära tar Alvin upp en frukt från disken, och kastar mot Liam!!!

Jag vart så klart arg och var precis på väg fram till Alvin för att prata vett med honom, men hinner inte fram, då en äldre herre haffar mig i armen:

Är detta dina barn?

Du får allt hålla ordning på dem!!!!

Nu tar du och plockar upp den där frukten, och sen går du hem och skäms över dina barn!!!!

Jag vart helt chockad och nickade i princip bara. Och skämdes för en sekund. Fast inte för barnen, för mig själv.

Vilken dålig mamma som inte kan hålla ordning på sina barn!

När jag kom hem, förklarade jag för barnen vad som hänt, hur man får bete sig i en affär, vad som är ok och inte. Men sen började jag fundera mer på vad denne mannen sa. Och blev arg och ledsen. Vem är han att döma mig? För det var ju egentligen det han gjorde. Han kritiserade mig, hur jag uppfostrar mina barn, och vad jag har för värderingar. Han känner inte mig. Han betedde sig ju precis som om han visste att jag tyckte det var helt ok för barnen att leva rövare.

Man undrar ju om han har några egna barn??

Oh well. Jag VET att inte mina barn är några änglar. De har fel och brister de med!! Men jag skulle ALDRIG få för mig att skämmas för dem! Aldrig!!!!!

Åh vad jag önskar att jag inte fått tunghäfta, och sagt till herren vad jag tyckte!!

Hämndaktion ala Alvinoso!

Nu när vi har varit sjuka till och från i två veckor har det blivit lite si och så, med vår regel:

"Ingen tutte om man inte ska sova!"

Detta resulterar förstås i att Alvin snabbt vänjer sig vid att få ha den där hemska saken i munnen ständigt.

I fredags bestämde jag mig dock för att nu fick det vara nog.

Jag var stenhård.

Alvin försökte allt;

Jag är ju så ledsen mamma!

Men jag vill ju sova mamma!

Och så vidare.....

Men nej, nej. Det blev ingen tutte.

Efter mycket frustande och pustande, och surande och bedjande, blev Alvin till slut så sur på mig.

ÅÅÅÅÅÅHHHH, nu går jag och lägger mig i min säng!!!!!!

Gör du det tänkte jag.

Efter ung en tio minuter kommer lille herr Rydenlund ner igen.

Mamma, jag har varit i din och pappas säng, kom och titta ska du få se.

Alvin är vid detta laget glad och har glimten i ögat igen.

Jag säger till Alvin att jag ska titta sen, men tror ju i mitt stilla sinne att han menat att han legat i vår säng istället för sin egen och det gör ju ingenting.

När jag sedan kommer upp till övervåningen för att lägga Alvin för sin skönhetssömn, hittar jag vårt sovrum enl bilden nedan.

Alvin har blev tydligen så arg och less på mig att han bestämde sig för att utkräva hämd!

Jag har ju alltid sagt att han är något utöver det vanliga, vår käre Alvinoso.

EGOBOOST!

Vi är i rensartagen här hemma, inför visning och vår flytt som sker i årsskiftet!

Igår rensade vi hela vårt kaotiska förråd.

Hittade bla min låda med "Cissisaker", däribland studentmössan.

Jag vet inte om det är en nationellt antagen tradition, men på Platen (där både M och jag gick gymnasiet) skrev vi i varandras mössor, som minnen liksom.

Läste igenom alltihopa:

"Saknar dig redan! Pussar massa //Pekka"

"Du är min för alltid snygging / Tobs"

"Lööve ju! /Holmer"

"Partypinglan nr 1 /Almog"

"Jag älskar dig! Kram Ida"

"Vi klarat. Och så älskar jag dig, det är sant. /David"

"Hola Cissi!!! Lycka till så ses vi snart. Kommer sakna dig /Anders"

"Jag älskar dig, lycka till! /Camilla"

"Älskar dig. Lycka till i framtiden! Kram Linda"

"En poet i hjärta och sanning /Henke"

"Du är så jävla snygg!! Lovar!! //Sleipner"

Nostalgi på hög nivå kan jag lova. Saknar dem vansinnigt mycket, Allihopa faktiskt!!

Vi hade lätt den bästa klassen ever!!

Har man inte återförening med gymnasiet efter 10 år, eller är det bara högstadiet??

Det hade annars vart sjukt kul!

Den enda jag egentligen har kontakt med nuförtiden är ju den gode Sleipner! Och det är inte så illa det ;-) Föresten tycker han ju att jag är så jävla snygg ;-) En sån kille måste man ju hålla hårt i!!

Åh, take me back!!!

Jag är trött på feber, hosta och snoriga näsor. Trött på oro, jobb och orkeslöshet. Jag längtar tillbaka till värmen, solen, poolen, romantiska middagar, dansade restaurangpersonal och Jos'e.... Bara jag och mitt hjärta. Ok, mina två minsta hjärtan kan också få följa med ;-)

What's wrong with this picture??

Jo, jag vet: LÖNNTRÄDEN ÄR FULLA MED LÖV!! + att det är mitten av oktober. Vad hände med global uppvärmning. Det är nå fel som är pajj..... *suck* ps.jag är alltså fantastiskt irriterad på det faktum att det kommit några cm snö inatt, och det faller faktiskt fortfarande!ds

Dance your ass off too....

Arbetar för närvarande 50 % på jobb, fast vi kan säga att det är 100% på ett jobb och 50% på det andra. Samtidigt säljs en bostad, det letas en ny, det planeras en flytt, det byts bil, det skall flyttas telefon, det skall förhandlas om dator, det skall läras och glömmas och letas dagisplats och sägas upp dagisplats och fundera på ekonomin och det skal tas hand om ett hus och en fästmö och två underbara små kisar och vi skall orka med mentalt och fysiskt allihopa och landa hos varandra.
Det är mycket nu.

Men det känns bra.

Nu sitter jag på ett jobb jag snart inte har kvar och skall utbilda folk jag knappt känner som kommer in på övertid och som kostar multum multum om jag inte dyker upp och Cissi är sjuk därhemma och det är Robinson och Liam kommer få stanna uppe och mystitta med sina päron. Fast jag är ju inte hemma, jag är ju här. Så fatalt onödigt och meningslöst det är egentligen.

Det är mycket nu.

Vissa bitar känns inte bra.

Städvägrande kille!

Vi skulle precis till att äta lunch. Jag bad grabbarna städa undan i TV-rummet medan jag fixade iordning maten. Ni som känner Alvin, vet att han inte är nåt direkt fan av att städa, i alla fall inte när man ber honom. Min lilla önskan resulterade således i denna demonstration från den lille. Säga vad man vill, men han är verkligen en mästare på att visa när han är missnöjd!

Älskade Vadstena!

Vem vabbar för mig??

Vi är hemma denna veckan också. Liam fick diagnostiserad dubbelsidig öroninflammation igår.

Han mår dock lite bättre idag.

Men vi tog det säkra före det osäkra och var hemma.

Och det var väl en jäkla tur, eller vad man nu ska säga. För den som mår sämst idag är moi.

Så det är lite delade känslor.

Skönt att kunna vabba istället för att sjukskriva sig (ingen av grabbarna är särskilt fräscha), men inte är det roligt att känna sig som att man ska dö, samtidigt som man ska ta hand om två halvgriniga småkillar dessutom.

Nu sitter vi här i soffan. Jag är helt oförmögen att ta mig för nånting. Vi bara är.

Alvin somnade nyss, och Liam tittar på sin favvofilm Avatar (vilket är ok när inte Alvin är vaken).

Men nu är vi trötta på sjukdomar.

Vi har inte tid att vara kraftlösa.

Skogspromme på VAB-dagen

Idag är Alvin sjuk. Låter som om han stått och skrikit på en konsert i 2 dygn och har feber.

Alvin har inte riktigt varit i form för nånting egentligen så vi har bara varit inne. Att vara inne är ju inte superroligt för Liam. Han blir rastlös, likaså jag. Så till slut bestämde vi oss för en promme till skogen och plocka lite granris som vi ska använda för att göra fint i vår miniträdgård inför försäljning.

Liam envisades med att ta med sig cykeln till skogen. I världens smartaste val kanske. Alvin hängde i vagnen till en början. Men efter en bit vaknade Alvin till liv och ville vara med oss och plocka granris. Man kan hitta mycket spännande i skogen.

Sen var Alvin igång på riktigt, och en bra bit framför oss, springandes, som alltid.

Det gjorde oss gott med lite frisk luft!

Stilig kille!

Kolla in detta kort. Vansinnigt, vilken snygging till son vi har! Jag får nog hålla hårt i honom när han blir äldre!

8-årig förlovningsdag!

Totalt 11 år av kärlek, skratt, gråt, bråk, glädje, sorg och lycka!!

Love u!

Inte så liten och oskyldig längre!

Alvin är, som ni vet, ingen bebis längre. Han är en ung herre som har väldigt bestämda åsikter om det mesta och kan prata för sig. Det där med att prata, det gör han, heeeeeela tiden. På gott och ont. Ibland glömmer jag bort att han faktiskt inte är någon bebis längre. Eller, ganska ofta faktiskt! Därmed blir jag ofta också förvånad över det som kommer ur den lille herrns mun. Jag tänkte bjuda på några godbitar vi fått lyssna på idag: "jag tyckte om maten. Jag gråter inte ens!" "Jag är ju ledsen mamma. Då måste jag ju få nappen!" "Jag älskar min storebror Liam så mycket!" "Kan jag få gå och lägga mig nu? Jag är så trött!" "Ska du äta lite mat också, pappa?"

Nyklippta killar, olycklig mamma och shopping!

Dagen började som vanligt (när jag är ledig) med att man vaknar helt själv på övervåningen.

Grabbarna har, sedan ett tag tillbaka, börjat strunta i att väcka oss när de vaknar.

De smyger ner till TV:n och myser själva.

För det mesta har de dessutom redan försett sig med frukost. Mackor (som Liam brett lite smör på) och mjölk.

Jag rev igång dagen med att klippa grabbarna. Tänkte vara lite "wild-and-crazy" och göra mohikan (hur stavas det???) på dem, men det ville de definitivt INTE. Jag gjorde det på Liam, men sen när han tittade sig i spegeln bröt han ihop totalt :" JAG VILL HA KORT!!!! ÖVERALLT!!" Så det var bara att dra över alltihop. Alvin ska naturligtvis göra som Liam, så det blev snaggat för honom med. Men, men de är numera klippta i alla fall.

Alvin tycker dock INTE att det är nå roligt att bli klippt. När jag skulle frisera runt öronen, på det kortaste, tröttnade han och snurrade till med huvudet. Reslutatet?! Ja det ser ni nedan.... Skit också. Men, det växer ju ut som tur är!! Efter detta storstädade jag hela huset, i sällskad av Sean Banan, Black Eyed Peas, Shakira, och Eminem. Vansinnigt vad mycket lättare det går med bra musik i öronen. Rev ur alla sängkläder, filtar och handdukar här och där. Maskinen går för fullt som ni förstår. Efter detta, tog vi en sväng till Elins. Tanken var att Alvin kunde sova en stund i vagnen, men han hade inga som helst planer på det. Efter lite shopping till Liam, en sväng in på MAXI (nattamat till mig) och pantning av burkar och flaskor, gav jag upp sovplanerna och vi gick till Donkan. Det var uppskattat av oss allihop tror jag. Nu är vi hemma igen.

Halv fem, fem kommer fina Harry och Frida och hämtar de små huliganerna. Grabbarna ska hänga ute hos dom ikväll och även sova där inatt, då jag måste vila en stund inför natten, M kommer hem sent och åker tidigt imorgon. Det blir smidigast så här. Vi är tacksamma till max att vi har så underbara vänner som ställer upp. Särskilt nu när det kommer bli lite pyssligt framöver!

Vår måndag!

Vaknade denna morgon med migränanfallet Allan och små, små springor till ögon. Bara att sjukanmäla sig. Martins första dag på nya jobbet, så jag fick masa mig iväg och lämna barnen på dagis. Väl hemma igen, lockade sängen, tystnad, svalka och mörker enormt. Gick och la mig. Somnade, en kräkning och ett antal varv upp till vattenkranen för att kyla handduken till pannan, senare. Vaknade av att telefonen ringde vid halv elva. Orkade inte gå ner och svara. Det tystnade, för att en kort stund senare börja ringa i min mobil. Dagis: Alvin har ramlat från ett träd och slagit upp ett jack i pannan. GREAT! Bara att masa sig upp. Migränen: Still there :-( Hämtar en ledsen och blodig Alvin. Ringer VåC och får komma dit. Jacket tejpas, men de tycker att Alvin ska kollas upp på akuten. Sagt och gjort. KSS, Lovely!! 2 1/2 timme senare är vi hemma. Alvin sover en stund. Och jag ska försöka vila bort det sista av migränen, innan vi ska hämta den stora lillemannen som är kvar på dagis.