Som en del av er vet, jobbar jag som sjuksköterska på KSS här i Skövde.
Jag jobbar på en avdelning som har hand om patienter med hematologiska och gastroenterologiska åkommor.
Vi bedriver bara vård för vuxna, vilket innebär patienter i spannet från 18 år och uppåt.
Att vara sjuksköterska är mitt drömyrke. Det har jag velat vara länge. Det finns inget som slår känslan av att hjälpa andra människor. Se glädjen, och känna tacksamheten från patienterna. Jag gör något som betyder något!
Det är jag stolt och otroligt tacksam för att få göra.
Men som med allt, finns det baksidor. Saker som gör att man ibland tappar fokus. Har svårt att hitta tillbaka till den där stoltheten, hoppet, glädjen.
Vi har ganska många dödsfall hos våra patienter. Framför allt hos de hemtologiskt sjuka patienterna. Leukemi, Myelom och Lymfom, är förrädiska, elaka och listiga sjukdomar, som jag inte skulle önska min värsta fiende.
En del av patienterna går (hemska tanke) ganska obemärkta förbi för en. Men andra etsar sig fast, på ett sätt eller annat. En del skapar man en alldeles för personlig relation till. Det blir lätt så, då du vårdar någon så nära och intensivt. En del tycker man inte ska vara här, av ännu fler anledningar än andra.
I veckan dog en av våra patienter. En patient med Akut Myeloisk Leukemi. Patienten var i min ålder. DET är inte rättvist.
Livet är inte rättvist alla gånger.
Därför måste man lära sig att ta vara på det man har. JAG måste lära mig ta vara på det JAG har. Jag har ett fantastiskt liv med världens finaste trio grabbar!! Underbara smågrabbar och världens bästa sambo!!!
JAG HAR DET!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar