Alvin är en riktig goskille.
Han vill gärna sitta nära, nära. Inte i knät, men nära.
Ibland håller han om mig, en arm runt mina axlar, som iofs bara når runt ena axeln ;-)
Allt som oftast smyger det fram en liten hand i min hand, och så stryker han med tummen över mitt finger.
Så kan vi sitta länge, länge. Och, oj så gott det gör i mammahjärtat!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar