Det stora i det lilla

Ännu en pappadag går mot sin ände. Cissi jobbar även idag. Trist men så är det ju.

Efter en skön härlig sovmorgon till klockan nio och en frukka följt av iordningstök och handling och härlig grillning i det fina vädret var det dax att knalla ut alla tre grabbarna. Det hade utlovats lek i alla dess former.

Samma sekund som vi öppnade dörren startade regnet att sirla ned, det håller fortfarande på.

Antiklimax. Katastrof. Svikna löften. Ajajaj. Två barn till bredden fyllda med energi.

Jag gjorde mitt bästa för att kompensera. Det blev två pussel, ett brädspel, en soffbrotttning och nästan två timmars kurragömma.

Det ni! Två timmar. Fantastiskt roligt. Man känner sig som sex år själv. När man hittat det perfekta stället (bakom duschdraperiet på nedsläckt toa precis i hörnan så att det inte syns om man inte öppnar det max) och liksom vägrar säga "pip" fast barnen börjar bli oroliga på riktigt att pappa är försvunnen.

Den känslan.

Nåväl. Pappa dog innan barnen. Svetten flödade. Tre timmar pårakenlek är någonstans max.

För att göra den slutliga kompeensationen för vädergudarnas sabotage drog vi till COOP för att inhandla ett par smurffigurer i 10-kronors-automaten. alla var på ett strålande humör. Liam fick glasögonsmurfen.

Sen var det Alvins tur:

Antiklimax 2. Gargamels jävla kissemiss. Efter att ha studerat alla smurfar på bilden (säkert 20st) och hållt tummarna blå för att få gammelsmurfen ramlade det ut en katt - den ENDA figuren i hela snurran som inte är liten och blå.

Slut på tior. Kö till kassan. Barnen börjar skrika. Fortfarande svettig som en gnu. Mer skrik. Beslut. Snabbt beslut. Enkla utvägen? Ja, kör för den.

Det blev en faderlig utskällning om småheten i att gnälla över saker man får. Att inte visa tacksamhet. Att vi lika gärna kan slänga smurfarna i soptunnan. Att det är marsch ut i bilen som gäller utan pardon.

Kanske var det den där känslan från kurragömmaleken, kanske var det Alvins kvävda gråt och genomäkta bedrövelse, kanske är jag bara en blödig jäkel men i bilen gav jag vika.

Tänk er själva! Det är ju som att åka på klassresa för att se J-O Waldner men precis innan matchstart får du ställa dig i hörnet och spela fickpingis istället.

Det blev en springtur i ösregnet, två trisslotter (eftersom jag BARA INTE KAN MED att be om växel i en affär utan att köpa något) och tre tior i växel.

Lägger i den första - kattjäveln IGEN! Lägger i den andra - GARGAMEL, han är ju inte ens med på bilden!!! Lägger i den sista, självande händer... Sovsmurfen!!!!!

Halleluja! Gud hör bön!

Sitter nu nöjd, svettig och blöt på samma gång, i ett hem som ser ut som kriget och har packat in barnen i lekrummet.

De två trisslotterna gav 100 spänn tillbaka - 50:- plus! Smurfarna kostade totalt 50 spänn.

Karma ni vet =)