Jag - en halvmesyr

När den här bilden knäpptes av var jag och Cissi på ensamresa i Turkiet. Det var förra hösten. En pojke på väg till trettio fyllda och tämligen nöjd med livet.

Den tidigare snudd på sjukligt smala ynglingen har som synes äntligen tendenser till att bli en smalfet man med för högt kolesterolvärde.

Här var även beslutet taget om flytt hem till östergötland. Det var nytt jobb på gång och ny bil och nytt hus och närmre från vissa vänner och närmre till andra. Men överlag ett beslut som kändes bra. Mer om detta någon annan gång.

Varför klämmer vi upp denna rackare till bild Juli -11 tänker du. Jo för att tiden från då till nu har varit en egen epok i mitt liv - halvmesyrens tid.

Det nya jobbet var i Jönköping. Vi flyttade till Linköping. Det nya jobbet i Jönköping visade sig i realiteten ligga i Gislaved, Värnamo, Vimmerby, Horda, Ulan Bator och Gåsborn.

14 timmars arbetsdag var mer regel än undantag. Upp vid tre för att förbereda en klassiker.

Det blev inte så mkt tid över till annat än barnen.

Det var många faktorer under resans gång, kanske skriver jag om dem en dag. Poängen, hur som helst, är det mesta som gjordes, gjordes för att det måste göras. Och det gjordes sådär.

Det blev halvmesyr.

Allt annat gjordes inte alls. Som den här bloggen till exempel.

Vi får se om det kan skrivas lite mer i den framöver - jag hoppas och tror det.

//

Carl-Martin